Blodbrist

Blodbrist, som också kallas anemi eller i vardagligt tal ”lågt blodvärde”, innebär att man har för få röda blodkroppar i blodet eller att blodkropparna har för liten mängd hemoglobin. Hemoglobin är ämnet vilket transporterar syre och också gör blodet rött. När man har blodbrist kan inte blodet ge kroppen det syre den behöver. Därför känner man sig ofta trött eller har huvudvärk.

Kroppen använder järn för att framställa hemoglobin och röda blodkroppar och har man blodbrist beror det allra oftast på att kroppen, av olika orsaker, inte har tillräckligt med järn för att tillverka blodkropparna som behövs. Detta kan bero på att man förlorat mycket blod, och då också järn. Det kan vara genom kraftig menstruation, svårare olycka eller tarmsjukdom. Bristen på järn kan också bero på att man inte får i sig den mängd man behöver på grund av exempel ensidig kost eller tarmsjukdom som försämrar tarmens förmåga att ta upp näringsämnen.

Under graviditet och pubertet behöver kroppen mer järn än vanligt och risken för blodbrist ökar då. Gamla människor har sämre förmåga att tillverka blodkroppar så också de lider större risk att drabbas. Blodbrist kan i vissa fall också ärvas eller bero på annan sjukdom eller infektion.

Blodbrist har en kvinna om hon har ett blodvärde under 120 gram per liter blod och som man 130 gram per liter. Hos personer, äldre än 80 år ligger gränssnittet något lägre, 115-120 gram per liter. Blodvärdet varierar från person till person och några få har ett värde under de normala nivåerna utan att ha blodbrist.

Att man får blodbrist beror ofta på att man förlorat blod och att kroppen därför måste producera fler röda blodkroppar än den är van vid. Kroppen återanvänder järnet i våra röda blodkroppar och förlorar man blod förlorar man också järn som i annat fall skulle ha återanvänds till nya blodkroppar.

Har man av någon anledning svårt att få i sig tillräckligt av ett ämne, ofta järn men ibland annat som till exempel vitamin B-12, som behövs för att bilda röda blodkroppar eller för att de röda blodkropparna ska kunna fungera korrekt kan detta också leda till blodbrist.

Ärver man blodbrist är blodbristen en sjukdom i sig själv. Vid ärftlig blodbrist besväras man ofta inte särskilt mycket av symtomen, då kroppen vant sig vid blodbristen.

Man kan få blodbrist som ett symtom på en annan, allvarlig sjukdom som till exempel cancer eller njursjukdom.

Blodbrist, att man har för liten mängd röda blodkroppar eller att blodkropparna har för lite hemoglobin, kan ha många olika orsaker.

• Järnbrist, till följd av blodförlust, ökat behov av järn eller ensidig kost.
• Vitaminbrist, oftast brist på vitamin B-12
• Förhindrad blodbildning, orsakas ofta av cancersjukdomar eller njursjukdomar
• Benmärgssjukdomar som tillexempel leukemi
• Att de röda blodkropparna går sönder
• Att man ärvt en sjukdom i de röda blodkropparna
• Kraftiga infektioner och inflammationer
• Blodets funktion
• Blodet utgör nästan en tiondel av kroppens vikt. Lite mer än hälften av blodet består av blodplasma och resterande volym är blodceller, eller blodkroppar. Blodkropparna bildas i benmärgen och olika sorters blodkroppar har olika funktion. Det finns röda blodkroppar, som fraktar syre och koldioxid i kroppen, vita blodkroppar, som skyddar kroppen emot infektioner, och blodplättar, som gör att blodet koagulerar vid blödning.

Vid blodbrist är det de röda blodkropparna som endera är för få eller har bristande funktion.

De röda blodkropparna ser till att kroppens celler får det syre de behöver för att fungera som de ska. Hemoglobinet i de röda blodkropparna tar upp syret i lungorna och transporterar det ut till kroppens celler. De röda blodkropparna tar också upp koldioxid i cellerna som det sen transporterar till lungorna så att vi kan andas ut det. Till utseendet är de röda blodkropparna väldigt små, platta och runda. Formen ger blodkropparna en stor yta och gör att de kan transportera mycket syre och koldioxid. Formen hjälper även till att förbättra framkomligheten i små blodkärl.

Har man för mycket röda blodkroppar i blodet blir blodet trögflytande. Kroppen känner hela tiden av och justerar produktionen så att det varken ska vara för mycket eller för lite röda blodkroppar i blodet. När man har blodbrist känner kroppen att det är för lite syre i blodet och ökar tillverkningen av röda blodkroppar.

Den genomsnittliga livslängden för en röd blodkropp är 120 dagar. Efter det bryts den ner i mjälten och till viss del i levern och järnet återanvänds sedan till nya röda blodkroppar.

Till följd av blodbristen får kroppens celler inte tillräckligt med syre och det är det som gör att man känner av att man har blodbrist. Hur mycket och vilka symtom man har varierar från person till person. Om kroppen vant sig vid blodbristen, till exempel om blodbristen är medfödd eller har ökat under lång tid, har man i regel mer lindriga besvär även vid kraftig blodbrist. Om man istället , vid till exempel en olycka, förlorar mycket blod under kort tid kommer symtomen i direkt anslutning till olyckan.

Ofta är de första symtom man märker trötthet och utmattning. Dessa symtom kan komma i ett så pass tidigt skede att man man kan vara påväg att få blodbrist men ännu inte fått det. Andra symtom som är typiska för blodbrist är att man blir blek i hyn och får ont i huvudet. Vid kraftig blodbrist kan man få yrel, hjärtklappning och sus i öronen.

Mellan två och fem procent i västvärlden har blodbrist. De flesta är kvinnor. Kvinnor som är gravida, ammar eller har menstruationer drabbas oftare. Är man gravid eller ammar behöver fostret mycket blodkroppar för att växa och kvinnan behöver därför producera fler. Vid menstruationer förlorar kroppen blod och också det järn som i annat fall skulle används för att bilda nya röda blodkroppar.

Tonåringar i puberteten och äldre människor får oftare blodbrist. Under puberteten växer kroppen fort och behöver mer röda blodkroppar och när man blir äldre försämras förmågan att tillverka blodkroppar. Båda av dessa tillstånd kan leda till blodbrist. Det är också vanligare att äldre har sjukdomar som ger upphov till blodbrist. Personer som genomgår cellgiftsbehandling och strålning, vid till exempel cancer, har även dom oftare blodbrist. Behandlingarna kan orsaka minskad mängd röda blodkroppar i blodet.