Cancer kan orsaka blodbrist

Nu har forskare på Karolinska Institutet undersökt vad det är som ligger bakom den blodbrist som uppstår hos cancerpatienter, och upptäckten skulle kunna öka livskvaliteten för många drabbade.

Cancer & blodbrist

Vid cancersjukdom kan blodvärdet försämras och man kan kännas sig orkeslös och trött. För att kunna förstå varför detta händer och på vilket sätt cancertumören påverkar blodet har forskare från Karolinska Institutet tillsammans med kollegor från Storbritannien och Kina tittat närmare på orsaken. Studien publicerades i den vetenskapliga tidningen Cell Reports.

Att man får blodbrist vid cancerbehandlingar som vid cytostatika har man länge vetat, då cytostatikan även tar död på friska celler, som röda blodkroppar. Men vad den nya forskningen kan visa är att också själva cancern orsakar anemi/blodbrist. Mekanismen beror på att proteinet VEGF (vaskulär endotelcellstillväxtfaktor) utsöndras av tumören, som är viktig för att kroppen ska kunna bilda nya blodkärl.

– Vi har bidragit med en pusselbit genom att vi har visat att VEGF inte är viktigt endast på mikronivå, alltså för tumörens tillväxt i närområdet. VEGF är viktigt även på makronivån, alltså för hur tumören lyckas fungera som en systemisk sjukdom och påverka centrala funktioner i kroppen som helhet, som nybildningen av röda blodkroppar, säger Yihai Cao som är professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Att man förstått hur cancertumören kan påverka blodvärdet är viktigt för att i framtiden kunna öka blodvärdet hos patienter som har cancer och blodbristanemi. Detta skulle öka livskvaliteten hos patienter som redan har det tillräckligt tufft. Upptäckten skulle också kunna förändra sättet på hur man bestämmer vilka patienter som behöver VEGF-hämmande läkemedel.

Förutom att forskningen kan leda till en ökad livskvalitet för cancerpatienter kan upptäckten också bidra till minskad spridning av cancern, vilket ofta är orsaken till varför en patient med cancer avlider.

Publicerad: 08.11.2015
Uppdaterad: 11.01.2022
Skribent: Niklas Johansson
Källa: Karolinska Institutet